Sju minuter: En sovande Abbe

Jag har ett eget hemligt projet som, i och med att jag publicerar det här, inte är så hemligt längre. En gång i veckan, på måndagar, letar jag reda på en bild från internet och skriver om den i sju minuter. För det mesta sparar jag inte det jag har skrivit, men ibland använder jag mina strofer och utvecklar dem vid ett senare tillfälle. Den här veckan fick jag lov att låna en bild från Abbes pappa, en bild som talar till mig väldigt starkt. Vilket också ledde till att jag inte kunde nöja mig med sju minuter, så det fick bli två gånger sju minuter. Därav alduslövet i mitten.

Måne, håll mig trygg.
Vaka över mig; för mig,
till din barm.
Och vagga mig, håll mig sällskap,
till min vedermöda stillnar;
och slummern tar över igen.

Jag ska sända dig min sagesman
- ett väldoftande svar
Bara du kan avkläda och skönja,
den nattliga, efemära skönheten.
Du ska komma till mig,
skimrande i månljuset.
Kronblad, blottade i sårbarhet.

❧

Så sover han för stunden.
Drömmandes drömmar om grandiosa slag;
och i hans dröm, är han en storhetens man,
med innerligt skratt och ett skinande svärd.

Men, på morgonen finns det en riktig verklighet att bemöta.
Och hans skälvande arm höjer svärdet;
nu, mer en symbol än ett vapen.
Han gnisslar sina tänder och vacklar huvudstupa in i striden.
Sedan, på andra sidan slagfältet, nalkas han med huvudet högt.