• Blogg
• Johanna
• Mina ord
• Cystisk Fibros
• Kontakt

Då har vi kommit till vad som kommer bli min sista höjdpunkt innan det nya året träder in. Jag vill ju självklart säga att min tatuering är en höjdpunk, men det har jag redan bloggat om så det skulle bara bli en tradig upprepning att skriva om det igen. Istället vill jag berätta om min fina kompis ”Miss Golightly” som ställer upp i vått och torrt och alla fina fikadagar vi har haft det här året. Allra trevligast har varit när vädret har samarbetat och vi har kunnat sitta ute. Hon och hennes sambo har fallit offer för min bakmani och blivit itvingade diverse bakverk. Även hundarna blev drabbade av detta.

Det blir två korta höjdpunkter idag. Den ena är alla gosiga stunder jag har haft med min intelligenta brorsdotter som fyllde tre år för några dagar sedan och redan läser en del om pappas rapportering stämmer. Här deklarerade hon att mina sandaler minsann var precis hennes storlek och att hon borde få dem.

Den andra höjdpunkten är när jag och mannen blev ägare till den här släktklenoden som faktiskt är tillverkad av min pappas morfar. Det är lite pinsamt att vi fortfarande inte har lyckats sätta upp den ordentligt och att skärmarna inte alls passar.

Min man håller just nu på att programmera en ny design till min blogg. Det mesta är egentligen nerladdat från internet, jag kände dock att jag var tvungen att ha vissa funktioner på min blogg som han nu håller på att ordna till. Jag hoppas att jag kommer trivas lite bättre med den här designen, den har ju i alla fall fjärilar.

Dagens höjdpunkt är alla de fina dagar vi spenderade med vänner ute i naturen under våren och sommaren. Bilderna är tagna en varm vårdag i början på maj. Just den här dagen rymde hunden om jag inte misstar mig helt och hållet; det luktar nog underbart ute i naturen för en hund med jaktinstinkt, så när kopplet åker av tar nosen över all hjärnverksamhet hos vår pojke. Han hör inget, han ser inget – man är totalt ignorerad när han får upp ett spår.

Kära Gud,
Du som åtrår min andhämtning,
som blandar mitt liv som du skulle en korlek,
med dina skapande händer.

Berätta för mig om då du skapade mig,
hur du lekte Picasso och frambringade mig,
som om jag var surrealistisk skulptur.

Hur du var som ett barn och jag ett hopplock,
klipp ut lungorna och klistra in dem;
medan du nynnar på din psalm.

För handen över kroppen,
hundra gånger om,
min åtskilda pjäs.

Jag ser sjukdomen multipliceras,
och återspeglas,
om och om igen.

Förlåt mig Gud,
men Du kväver min tro.

Du har placerat,
det oturliga kortet,
överst i min kortlek.

Idag har jag lånat en bild helt utan lov, och jag hoppas att jag inte kommer få några hotbrev från fotografen eller vem det nu är som äger rättigheterna till bilden.

Idag kommer bilden från Dan Balilty.
Vad är sju minuter?

Snart är det nyår och överallt ser man sammanfattningar av det gångna året, en del bloggar om varje månad – januari till december. Själv har jag så dålig tidsuppfattning att det skulle vara en omöjlighet att komma ihåg något från varje månad, inte heller har jag använt kameran så regelbundet att jag kan använda fotografierna till hjälp. Så istället hade jag tänkt att belysa några höjdpunkter från det gångna året, på engelska hade jag skrivit ”highlights, as I highlight my hair.”

Min första höjdpunkt är min väns indiska bröllop som gick av stapeln under några dagar i juli. Jag har aldrig ätit så god indisk mat och känt mig så välkommen trots att jag var en tråkig blekfis bland alla glittrande indiska dräkter som bars av underbart vackra indier.

Jag fick e-post av en vän som bor i Be’er Sheba i södra Israel för bara några minuter sedan, och det var hjärtskärande att läsa. Hon skriver att IDF har gått ut med att alla i området där hon bor måste kunna ta sig till ett skyddsrum inom en minut utifall larmet går.

We don’t have one. We’ll be hiding in the kitchen, should an attack occur, seeing as it’s the safest room in our flat. There are two bomb shelters on our street, but given the fact that I can’t run and that we have two cats to grab and stuff into carriers before we go, there’s no way we’ll make it in 60 seconds. My suggestion is that if an alarm sounds, John should haul ass to the shelter and I’ll be in the kitchen with the cats, but he rejected it (then again, if he were currently disabled and had to stay home in the case of an attack, I wouldn’t leave him either).

Jag tänker inte ta ställning om det är israelerna eller palestinierna som är de värsta rötäggen, men det känns i hela själen när man har en vän mitt i konflikten som inte kan ta sig till ett skyddsrum. Hemska bilder blixtrar framför ögonen; de bilder jag har sett i tidningarna och på tv men med min vän som sårad istället för något anonymt ansikte jag inte behöver knyta an till. Jag kan inte heller undgå att tänka på hur hon vet vilket rum i hennes hus som är säkrast när missilerna faller, något jag aldrig ens har behövt ägna en tanke.

Just nu känns alla dystra nyheter om lågkonjunkturen som har tagit vårt avlånga land i sina klor väldig blek i jämförelse med rädslan för att VMA-larmet ska ljuda.

Dagens länk: Semikolon – glöm inte bort stackars lilla semikolon.

Dagens judiska länk: Tanakh online – jag avslutar med den kanske mest självklara av de judiska länkarna. Skrifterna.

Dagens blogg: Anna of Sweden – berättar om sitt liv i Amerika med underbar text och fantastiska fotografier som får hennes upplevelser att bli mina. Läs och njut.

Dagens pryl: Den låsta muggen – om jag hade ett jobb skulle jag definitivt införskaffa i en sådan här. Jag har hört hemska historier om muggar och arbetsplatser. Min mugg är min.

Dagens feminist: Desi Di Nardo – jag avslutar med en poet och konstnär. Desis verk har varit utställda i många feministiska sammanhang och är gudomligt vackra. ”Hold it until you finish writing, wait for it, and gasp like it was your first breath.”

Dagens YouTube:

Min hund är alltid väldigt pigg på att gå ut. Säger man det magiska ordet ”promenad” blir han helt ifrån sig, han snurrar runt och hoppar upp längs benen på den som yppade ordet med stort O.

But not today.

Idag när pappa skulle ta ut honom på promenad så låg han bara på soffan och tittade på honom, han lyfte inte ens på huvudet när Ordet nämndes. Jag är helt övertygad om att det är hans tassar som är boven i dramat och att lillgubben helt enkelt har för ont att gå på promenad om han verkligen inte behöver det. Så på måndag bär det av till veterinären, han behöver nog en lång kur med antibiotika för att verkligen bli av med det här. Min stackars hund.

Dagens länk: Bokhora – utmanar mig att läsa utanför min ”comfortzone.”

Dagens judiska länk: Västra muren – mina problem med att hitta bra judiska länkar växer (tur att det här är näst sista), så idag får det bli en bild som jag har velat skriva sju minuter om ett tag nu.

Dagens blogg: Åsa – skriver om livet och Åsas liv är underbart härligt, till och med när saker och ting strular.

Dagens pryl: FinePix F100fd – jag har hört att den här lilla prylen tar bra bilder så den skulle nog trivas bra i min handväska.

Dagens feminist: Susan Sontag – en författare, regissör och kämpe för de mänskliga rättigheterna som har lämnat ett djup fotavtryck för oss efterlevande att utforska.

Dagens YouTube:

Det finns inte så mycket att blogga om just nu. Egentligen skulle jag ta tillfället i akt och skriva klart alla de där lite mer genomtänkta styckena jag jobbar på just nu, men dagarna består mest av äta sig proppmätt från morgon till kväll och ligga på soffan och titta ut över sundet och kanske se några fartyg gå förbi. Det är otroligt vackert när solen går ner och himlen förvandlas till ett enda stort eldhav på eftermiddagen.

Mamma bakade kanelbullar innan vi kom hit, med krossad mandel strödda över toppen. Det är min kryptonit. En dag åt jag en hel påse till lunch, och inget annat. Mamma blev lite putt och irriterad eftersom hon inte tycker att det är någon bra lunch, men pappa bara skrattade och tyckte det var bra att jag i alla fall fick i mig massor av kalorier.

Nu ska jag nog lägga mig på soffan igen – kanske med en bullpåse.

Dagens länk: Donationsrådet – för att jag tror på livet och på att vi kan hjälpa andra efter döden.

Dagens judiska länk: Judaism 101 – jag tror jag har tagit mig vatten över huvud; åtta judiska länkar som jag rekommenderar, det är svårt det. Den här verkar dock vara en bra grundkurs i judendomen.

Dagens blogg: Ariella – jag är helt beroende av denna bloggande och scrappande miljöpartistmamma.

Dagens pryl: Kakformen – jag behöver den här eftersom jag redan vet vem jag skulle baka fosterkakor till.

Dagens feminist: Naomi Wolf – författaren till the beauty myth där hon argumenterar att skönhet är en social och kulturell konstruktion.

Dagens YouTube:

Dagens länk: Antropologi.info – antropologiska nyheter på norska, engelska och tyska.

Dagens judiska länk: Heeb – det här läser man tydligen om man är en hipp jude.

Dagens blogg: Malin – skriver om bröst som blir 15 år yngre av strålning och naglar som sviker tack vare cellgifter.

Dagens pryl: Dust mop slippers – eftersom jag tycker om att slå två flugor i en smäll.

Dagens feminist: Simone de Beauvoir (eng) – det är omöjligt att ha en länkserie med feminister och inte ta med de Beauvoir.

Dagens YouTube:

Coop på julaftonen är inte att leka med. Jag trodde att det skulle vara helt folktomt när vi åkte dit för att köpa lite nya sladdar för att koppla ihop mamma och pappas apparater, men ack så fel jag hade. Vi fick trängas med alla som hetshandlade och slogs om den sista skinkan, trots att allt vi ville var att ta en titt i elektronikavdelningen.

God Jul till alla er som firar jul.
Chanukkah Sameach till alla er som firar chanukkah.
Trevlig semester till alla er som inte firar någonting men får massa lediga dagar ändå.

Julpynt är det inte så gott om här även om vi har en ljusstake, men Kalle Anka har visats på tv:n medan pappa sätter ihop den nya ikea-möbeln.

Dagens länk: PostSecret – nya vykort med alla sorters hemligheter varje vecka. Genialt.

Dagens judiska länk: The Jew and the Carrot – judisk och ekologisk matblogg.

Dagens blogg: Johanna Lundberg Foto – en ung fotograf som inspirerar och får mig att känna. Hon skrev en gång att den bästa kommentar hon har fått är att hon har bra ögon; jag hade inte kunnat komma på det själv, men jag håller med. Johanna har väldigt bra ögon.

Dagens pryl: Cyclops sock clip – aldrig mer kommer jag behöva gå med udda strumppar.

Dagens feminist: Mary Wollstonecraft – denna filosof från 1700-talet menade att kvinnan inte är underlägsen mannen av naturen.

Dagens YouTube:

Nu har vi bestämt oss. Äntligen. Så, om fyra arbetsveckor borde vi ha en ny soffa att hämta upp. Betyder det [fyra arbetsveckor] att vi i så fall borde ha soffan i slutet av januari, om tjugo arbetsdagar?

Jag försökte ta lite kort på soffan och tyget, men resultatet blev inte så bra. Jag vill ha, kanske till och med behöver, en ny kamera för det är inte roligt när halva bilden måste klippas bort (speciellt närbilder) eftersom linsen bryter ljuset så himla tokigt. Men i vilket fall som helst så liknar den här soffan vår gamla soffa väldigt mycket till modellen, men det är inga dynor fyllda med dun i den nya. Vi har också valt en mörkare färg eftersom hunden har en tendens att smutsa ner. Han borde tvätta tassarna oftare.

Jag kan höra er tänka ”Men Johanna, hur har du tänkt nu? Den där färgen passar ju inte alls in.” Men oroa er inte, när den väl står där framför den röda väggen så kommer det se bra ut. Dessutom är inte den där bilden riktigt rättvis mot soffan, färgen ser fel ut och man kan inte se rutorna. Därför tog jag den här närbilden på tyget också.

Dagens länk: Språkrådet – mycket intressant läsning om det svenska språket som också snuddar vid minoritetsspråk i Sverige.

Dagens judiska länk: Torahblogga – Benjamin försöker skriva om varje veckas Torahavsnitt,  det som skrivs är bra och genomtänkt även om det här med varje vecka är en överdrift.

Dagens blogg: Maddepladder – hon får mig att börja gapskratta framför datorn med sin fina humor och sitt stora hjärta.

Dagens pryl: Dyson airblade – tänk om alla toaletter hade en Dyson Airblade, då skulle livet vara komplett.

Dagens feminist: Erica Jong (eng) – har skrivit boken rädd att flyga, som också var Bitterfittans läslektyr under sin resa till tönt-Teneriffa.

Dagens YouTube:

Vattnets forsande är söt tröst,
tar hand om smärtan med ljumma droppar.
Det är tid att vila och läka,
men bara för en stund, framtiden jagar.

Trots slagen gestalt är det tid för strid.
Är jag stark nog att vinna min kropp?
Den omger mig knuten till omständigheterna.
Är andra pryglade av denna frustration?

Jag tvivlar.

Vattnets forsande ger söt tröst.
Finns det något sätt att stanna här?

Idag kommer bilden från Josefin.
Vad är sju minuter?

Jag har suttit och försökt skriva ett nytt stycke patientologi, men det blir inte alls bra. Kanske är det utsikten från mammas arbetsplats som distraherar. Eller så är det helt enkelt min koncentrationsförmåga som har övergivit mig. Min andning har strulat lite på sistone och det leder alltid till problem med att behålla fokus på en och samma sak. Det är som om all energi går åt till att hålla näsan ovanför vattenytan. Bröstet rasslar och musklerna krampar. Det är tröttsamt och helst vill jag bara lägga mig i sängen, inta fosterställningen och förbli liggande tills lungorna vill samarbeta med mig och min vilja.

Mammas utsikt. Bilden är klippt och klistrad för att få ihop ett panorama, så ni får ursäkta den dåliga kvaliteten.