Sju minuter: Höstvind
Vinden är bister runt min hand
som skälvandes griper pennan.
Bläcket är min sista ansats
att öppna upp och släppa in.
Mitt hjärta är nypt emellan
himmel och jord, draperat i
sin egen beska förtvivlan.
Min själ är splittrad i vikten
av underbart som omger mig.
Mina stämband skapar ej ljud
dock ringer min gråt i luften.
Å, vind, bryt fästningens väggar
som fångar mitt tyngda hjärta.
Idag kommer bilden från Reinar.
Vad är sju minuter?


Åh så vackert! En av dina bästa (av det jag läst).
KRAM