Sömn skrämmer mig.
Jag är rädd för att jag kommer sluta andas. Sluta finnas. Tappa kontrollen. Släppa taget.
Så därför sitter jag här, när jag egentligen borde ligga och sova, och skriver. Jag försöker skriva bort rädslan, ångesten, och natten.
Det går sådär …
Kanske fungerar mannens lugna andetag bättre?
Usch, vad du verkar ha det jobbigt
Tänker på dig!
Kram!
Usch vad jobbigt för dig, lider med dig ska du veta… Hoppas du kunde somna någorlunda sen =)
Kramar
Jag tänker på dig! Att det är fullmåne gör väl inte saken bättre. Jag brukar inte vara skrockfull men fullmåne gör mig nervös. Hoppas du får sova riktigt gott i natt! Det gör att man mår så mycket bättre!
Kram!!!
Älskade vän, tänker på dig!
Kram kram kram