Efter att ha haft svärföräldrarna på besök i en vecka är det ganska skönt att åter igen kunna ha vardagsrummet för oss själva. Jag och mannen har belägrat ena soffan medan hunden sträcker ut sig på den andra. Alla saker och allt godis som har legat runt hela lägenheten är borta och jag åter igen sjunka in i datorns värld utan att det börjar gnaga lite på mitt samvete.
När man har torkat upp kräk från både matta och golv två gånger innan det ens har hunnit bli lunch. Ja, då kan man nästan börja undra om man är småbarnsförälder när man i själva verket är hundägare.
Uppdatering: Som om det inte var nog med det så fick han blodig diarré också. Strömsholms regiondjursjukhus tyckte att vi skulle mata honom med gul sparris på burk och avvakta. Blir det inte bättre behöver han röntgas. Min lilla prins.
När jag gifte mig blev jag också delägare i en bra kamera, en Canon 30D. Problemet med den här fina kameran är att den är så stor och ingenting jag vill släpa runt på. Jag har ju redan syrgasen att kånka på.
Men nu har vi fått en ny kamera av svärföräldrarna. En liten kamera som får plats i min axelväska.
Jag premiäranvände den igår när två av mina kompisar var och klättrade, men skulle nog ha läst lite i handboken först eftersom jag gick vilse i alla menyer och funktioner. Bilderna blev inte så bra där i klätterhallen, men när jag sedan provade knäppa lite bilder här hemma i lugn och ro så blev det lite bättre. Så nu har jag fått motivation att ta igen alla tisdagsteman jag har missat sedan nyår.
Här kommer ett litet smakprov.
Det är synd om min hund, han har problem med tassarna och trots antibiotika i ungefär tio dagar har det inte blivit riktigt bra. Efter ett plågsamt vetrinärbesök (för matte i alla fall som fick se sin lilla prins bli fasthållen medan tassarna skulle undersökas) med skrapningar och svabbningar har de uteslutit både hårsäckskvalster och svampinfektion. Nu återstår det bara att få svar på allergitestet de har gjort, som för övrigt kostade 2500 kronor. Är det negativt måste vi komma tillbaka när antibiotikan har gått ur hans kropp och svabba för bakterier.
Så. Vi är inte ett dugg klokare egentligen vad det gäller hundens trampdyneproblem, men min plånbok är bra mycket tunnare efter att kostnaderna för allt hade slagits ihop. Som tur är har vi en försäkring, men det blir ganska dyrt i alla fall.
Dagens höjdpunkt är alla de fina dagar vi spenderade med vänner ute i naturen under våren och sommaren. Bilderna är tagna en varm vårdag i början på maj. Just den här dagen rymde hunden om jag inte misstar mig helt och hållet; det luktar nog underbart ute i naturen för en hund med jaktinstinkt, så när kopplet åker av tar nosen över all hjärnverksamhet hos vår pojke. Han hör inget, han ser inget – man är totalt ignorerad när han får upp ett spår.
Min hund är alltid väldigt pigg på att gå ut. Säger man det magiska ordet ”promenad” blir han helt ifrån sig, han snurrar runt och hoppar upp längs benen på den som yppade ordet med stort O.
But not today.
Idag när pappa skulle ta ut honom på promenad så låg han bara på soffan och tittade på honom, han lyfte inte ens på huvudet när Ordet nämndes. Jag är helt övertygad om att det är hans tassar som är boven i dramat och att lillgubben helt enkelt har för ont att gå på promenad om han verkligen inte behöver det. Så på måndag bär det av till veterinären, han behöver nog en lång kur med antibiotika för att verkligen bli av med det här. Min stackars hund.
Jag har egentligen inte så mycket emot att tvätta (kläder den här gången, bilen lär förbli halvren ett tag till), men när tvättiden är klockan sju på morgonen efter en mindre bra natts sömn – ja, då är det verkligen inget annat än pest och pina. Men vi var så illa tvungna att knata upp eftersom tvättkorgen hade svämmat över för länge sedan. Det kan bli så när man behöver tvätta både lakan och handdukar. Nu är vi i alla fall nästan klara.
Nattens sömn har knappast varit någon skönhetssömn. Hunden har problem med tassarna och eftersom han är en slickmaskin med en tunga som går på högvarv så behöver han ha en krage på sig. Det i sig är inte jättebesvärligt, men med tanke på att han intervallvis brukar sova under mitt täcke under natten så blir det hela mycket mer påfrestande. Han kan inte längre ta sig in under täcket på egen hand, istället väcker han mig så att jag kan hjälpa honom genom att lyfta lite på täcket. Därav den dåliga sömnen.
Jag skulle verkligen vara en kass småbarnsmamma.
Idag skulle vi ha träffat min bror och hans familj, men så blev det inte. Min brors sambo har nämligen råkat ut för magsjuka, och det vill jag absolut inte ha så då avstod vi. Vi kommer träffa dem om ett par veckor, så förhoppningsvis är de friska då. Istället har vi spenderat ännu en underbar dag med fina vänner, till och med hunden njuter av att vara här. Uppmärksamhet och långa promenader med väninnans fyra barn. Kan det bli bättre?
Nu är det dock dags för sängen. Det här blev lite kort och innehållslöst, men jag lever och mår bra i alla fall.
Ett paket fyllt med godis, tidningar och annat smått och gått kom till mig med posten idag. Vilken perfekt överraskning en dag som denna när molnen ligger så tunga att dagsljuset inte har kunnat bryta igenom över huvud taget. Det har varit skymning hela dagen.
Hunden blev lite avundsjuk och undrade var hans paket höll hus. Hur förklarar man för en hund att alla paket inte är till honom?
Min sötnos är världens go’aste. I alla fall när han inte morrar åt andra hundar, favoriten att kaxa upp sig emot är den enorma rottweilern som brukar vandra omkring med sin ägare här i området. Men allt som oftast är han bara enormt gosig.
Han sover i vår säng, och helst under mitt täcke. Vi har gjort några tappra försök att få han och sova på en kudde på golvet, men det slutar alltid med att antingen jag eller min man går upp och hämtar honom – stackars lilla gubben som ligger där helt ensam och sover på golvet. Han är med andra ord enormt bortskämd, värre än värsta snorungen. Men han är go’.
Mamma och pappa kommer upp och hälsar på oss i helgen vilket ofta resulterar i en kliniskt ren lägenhet. Min mamma lider av städmani, och har hon inget annat att göra storstädar hon hellre än sätter sig ner och bara tar det lugnt. Säkrast och lugnast för alla är att bara låta henne hålla på, och jag klagar inte för det är ju alltid skönt att få hjälp med att städa. Hunden kommer också bli överlycklig eftersom det med största sannolikhet betyder att han kommer få en långpromenad på en och en halv timme i kväll medan Idol pågår. Pappa tål inte programmet och flyr fältet när han hör att det sätter igång; och samma sak gäller här, lika bra att låta han försvinna men hunden för då har vi både en lycklig hund och pappa klockan 21.30.
Eftersom det är roligare att laga mat för fyra än för bara mig och mannen satte jag igång med ett långkok idag. En köttbit i vin och kalvfont med lök, vitlök och lagerblad. In i ugnen ungefär åtta timmar och låt sedan svalna under natten (så det är morgondagens middag). Serveras kall tillsammans med potatis av något slag, och självklart en god sås gjord på skyn.
Mina blodprover såg bättre ut idag, så jag är hemma igen och efter en lite tupplur känner jag mig som en människa igen.
Vi har ett problem här hemma i vår lilla familj. Vår hund verkar gå igenom puberteten – igen. Normalt sett så brukar han äta och sedan lägga sig för att sova lite efter varje promenad, men dessa lugna dagar verkar det var slut på . Numera kommer han hem, maten är fortfarande prio ett, men efter det så ska det pökas, och pökas, och pökas. Helst mot mig av någon anledning. Detta juckande var ganska normalt när han var liten och inte fullt utvecklad, men då juckade han inte bara mot mig, utan mot andra hundar och sin nallebjörn också. Det måste finnas en löptik i området, annars känner jag mig orolig. Inte bara för hunden, utan också för min mentala hälsa.
Ibland kan storleken vara ett problem.
Det är soligt och fint ute idag, första dagen på länge som det känns att det faktiskt har blivit ljust ute. Annars har grådasket lett till att det aldrig har blivit ljusare än skymningsljus. Hunden njuter. Han är lite utav en soldyrkare, solar närhelst han kan och följer solen runt i lägenheten. Hans favorit är att ligga ute på balkongen och i morse stod han och krafsade lite försiktigt med tassen vid balkongdörren, mycket väl medveten om att solen skiner där ute. Emellanåt kommer han in, flåsande och vimsig, och det verkar som om han har fått solsting. Det kan bli hiskeligt varmt på vår inglasade balkong när solen ligger på, som en bastu ungefär.
Om man trycker upp huvudet mot ryggstödet på soffan så kommer lite mer av kroppen i kontakt med solplättarna som håller på att försvinna från balkongen.
Vintertid. Oh vad jag älskar att ställa tillbaka klockan, sova lite längre med gott samvete. Inte för att det gick så bra hemma hos oss, det är liksom lite svårt att förklara för en hund att han måste hålla sig en timme till idag, eftersom matte och husse vill sova. Så sant som det var sagt, vid åttatiden i morse (var så trött att jag inte ens kommer ihåg om det var vintertid eller sommartid) började han skälla och hoppa på oss. Då är det bara att pallra sig upp och rasta hundskrället. Tur att jag har en morgonpigg man, eller i alla fall snäll nog att ta hand om morgonpromenaden. Själv vände jag på mig och somnade om.
Jag skulle behöva göra en liten tripp till Ikea. Jag behöver egentligen bara lite småplock, men det är ju en bra ursäkt för att komma iväg lite och sukta efter en ny soffa. Min man tycker Ikea är mest bara pest och pina, men det kan hända att jag tvingar med honom i alla fall. Jag är dock inte den enda hemma hos oss om tycker att Ikeakatalogen är högklassig lektyr, jag är i gott sällskap av min hund.
