
Spår av en sjukhusvistelse.
Snöplogarna har tagit lunch.

Gatlampan står utomhus, snett utanför mitt köksfönster.
22 februari 2009 klockan 15:25 av Johanna i
Tisdagstema
Snö är vinter.

Nya kameran. Kanske inte så fantasifullt att ta massa bilder på hunden hela tiden, men han är ju så go’. Dessutom ser han ju ut att ligga ganska mjukt.
24 december 2008 klockan 17:22 av Johanna i
Tisdagstema

Julpynt är det inte så gott om här även om vi har en ljusstake, men Kalle Anka har visats på tv:n medan pappa sätter ihop den nya ikea-möbeln.
16 december 2008 klockan 16:24 av Johanna i
Tisdagstema

Rött är sött.
Nästa påse skittles som kommer hit lovar jag att jag ska skicka till Johanna eftersom hon nog sitter hemma och tycker att livet är väldigt orättvist just nu.

Hos mina svärföräldrar är det nära till bergen.
26 november 2008 klockan 16:45 av Johanna i
Tisdagstema
Oj, vad roligt det har varit att läsa era gissningar. Men ni har fel, allihop. Bilden föreställer nämligen en stämpeldyna i färgen guld, och här kommer den i sin helhet.

18 november 2008 klockan 20:29 av Johanna i
Tisdagstema

Ibland kan sinnet kännas mörkt.
Anthony sörjer sin universitetsförälskelse Robyn i samband med hennes begravning för drygt ett år sedan.
11 november 2008 klockan 23:20 av Johanna i
Tisdagstema

Mittemellan färg och gråskala.

Kungen och Drottningen. Ni får ursäkta kungens halvöppna ögon.
Det här var svårt. Jättesvårt. Jag inga bilder på pumpor, inga bilder från roliga Halloweenpartyn, faktiskt inga bilder tagna på Halloween överhuvudtaget. Men jag har en fin bild på kungen och drottning.
De är ju utklädda i alla fall …

När huset tvärs över gatan brann blev den blåa sommarhimlen alldeles grå av den tjocka brandröken. Jag hade inte tänkt annvända ett gamalt foto den här veckan. Men motivationen tröt och jag kom att tänka på den där morgonen för drygt ett år sedan då vi vaknade till doften av brandrök.

När Big Ben klämtar 12.00 på väg över Lambeth Bridge en regnig sensommardag är det bara att slita upp kameran ur väskan och föreviga tiden.

För mig är all tid, all kraft, alla behandlingar och mediciner jag fyller mina dagar med för att överleva någonting som jag inte så gärna pratar om (det är en helt annan sak att skriva). Jag är ofta den duktiga flickan, hon som inte tycker någonting är jobbigt, trots att allt egentligen är väldigt krävande på fysiskt och psykiskt. Allt arbete jag lägger ner på att hålla mig så frisk som möjligt är privat.