Jag är bara tvungen att dela med mig den här underbara bilden som Towe tog under Peace & Love. Jag tror att det var när vi (jag, Towe och Johanna) satt på gräset och väntade på Lily Allen.
En helt hysteriskt rolig kväll som vi till stora delar spenderade med att fjortisfnittra.
När jag och lillebror var små brukade vi bråka om vilken som var bäst, Madonna eller Michael Jackson. Min idoldyrkan har avtagit lite men åren, men efter igår så måste jag erkänna att jag får samma upprymda känsla när jag hör Madonna spelas på radio som jag fick när jag var sju år och sjöng med till Holiday.
En av mina drömmar har gått i uppfyllelse; jag har sett Madonna spela live.
Man skulle kunna tro att det är PMS värd en notis i Guinness Rekordbok, men i själva verket är det dumma omständigheter blandat med mycket prednisolon.
Det är Robyns födelsedag idag men det går inte att vara glad trots att det är vad hon skulle förväntat sig, det är bara så jävla orättvist. Vad gör man med en dag som den här? Jag går in på hennes facebook, säger grattis på födelsedagen och att en spellista har blivit skapad till henne.
Jag känner mig så ensam, så förtvivlad, och när jag fick reda på att mannen har planer för kvällen skrek hela min varelse ”NEJ! Jag vill inte, jag vill inte vara ensam.” Och jag måste kämpa emot begäret att sätta mig vid dörren och grina, precis som jag gjorde den där dagen när jag var tre eller fyra år och inte ville att pappa skulle gå till jobbet. Barnsligt, jag vet.
Spellistan
Ms. Dynamite – Dy-Na-Mi-Tee
The Go! Team – Bottle Rocket
Asiko Rock Group – Lagos City
Shriekback – My Spine Is The Bassline
Golden Silvers – True Romantic Re-Fix
Futurecop! – Nasa
Jag måste faktiskt erkänna att jag är lite skraj för lägga upp den här spellistan på bloggen. Inte för musikens skull, även om den kanske kan förvåna (”jaha, lyssnar hon på så’n musik”), utan för att jag inte är riktigt säker på att jag har gjort rätt. Men jag antog att det bara var att göra en spellista, kopiera spotifys URI och klistra in den här i bloggen. Är det helt tokigt så får ni väl skrika lite, eller i alla fall skriva en kommentar och berätta hur jag ska bära mig åt.
Future Loop Foundation – A Very English Summer
Annie – Anthonio (Fred Falke Remix)
Future Loop Foundation – Baker’s Dozen
Nuyorcian Soul – I Am the Black Gold of the Sun
Röyksopp – So Easy
The Rurals – Tomorrows Another Day
Deep Forest – L’île Invisible
Uppdatering: Jag har ändrat länken till HTTP-länken (Tack Madde!), men bara för att spotify skriver att man ska använda deras URI så finns den länken här.
Visst var han söt som sockervadd den fiolspelande norrbaggen som slog poängrekord igår kväll?
Noa, hon med långt lockigt hår från Israel är gift med den bästa CF-specialisten i Be’er Sheva, fick jag reda på igår när jag chattade med min vän igår under röstningen.
Själv sitter jag här och skriver lite patientologi, med Rybak på repeat.
How about getting off of these antibiotics
How about stopping eating when I’m filled up
The drugs don’t work
They just make you worse
I tell you
I’ve been a solider since childhood days
I’ve fought a battle for my life in many ways
And ever since I was young
I had no choice
I know I’m not perfect but I can smile
and I hope that you see this heart behind my tired eyes
I am what I am
I don’t want praise I don’t want pity
I bang my own drum
I am my own special creation
I hope I’m old before I die
But tonight I’m gonna live for today
I’m thankful for
Every breath I take
Artist – Låt Alanis Morisette – Thank U
The verve – The drugs don’t work
Måns Zelmelöv – Hope & Glory
Travis – As you are
Dido – I’m no angel
Gloria Gaynor – I am what I am
Robbie Williams – Old before I die
P.O.D – Alive
Medan jag sätter mig och läser Nationens röst, skriver PM och väntar på att min läkare ska ringa så lämnar jag er med en liten musikvideo. Jag har blivit helt beroende av den här videon, och av Oren Lavies röst.
Vi ska vara tacksamma för den svenska sjukvården, för så här går det till i England (eller kanske inte, men det är hysteriskt roliga texter i alla fall).
Efter att ha lyssnat på Petra Medes pinsamma skämt och skrikiga röst i drygt en timme har jag fått migrän. Det hjälpe ju inte att musiken var ganska bedrövlig också.
Madde har avslöjat mig! Jag kan vara envis, tjurskallig och ibland ganska dum.
Jag har tittat på Musikhjälpen på svt 2 nästan hela dagen, det är ganska beroendeframkallande och ibland får man lite sköna överraskningar. Till exempel så spelade de Did you give the world some love today, baby med Doris för ett litet tag sedan, en låt som alltid kan få mig på bra humör. Timbuktu har också varit på besök och spelat Tack för kaffet (länk till YouTube) som jag är helt beroende av. Bra bakgrunds-tv med andra ord.
Sprid ordet:
Lite kort
Citronfjärilen är en blogg om mitt liv. Jag skriver om det tunga och det lättsamma, det glada och det ledsamma. Jag försöker skriva öppet men ändå behålla min integritet, det är en balansgång som jag lär mig mer och mer om för varje inlägg jag skriver.
Som så många andra bloggar har jag delat in mina inlägg i olika kategorier och etiketter. Allmänt, CF och hunden används för att kategorisera blogginlägg om mitt vardagsliv, och kan väl tyckas vara ganska självbeskrivande. Patientologi är en serie texter om hur det kan vara att leta sig igenom sjukvårdens labyrint och att leva med en kronisk sjukdom. Sju minuter ett skrivprojekt som från början återkom varje måndag men nu kommer de här inläggen väldigt sporadiskt, och tisdagstema är ett fotoprojekt som förgyller en del av mina tisdagar.
Kommentarer